söndag 18 december 2011

Star Wars - the old republic

Efter att ha provspelat upp till lvl 9 i och med förinsläppet så kan jag nu ge en liten glimt av spelet.

Det har allt jag tyckt om från WoW.

Det har Star Wars.

Man kan vara Sith.

Vågar inte ge 10/10 än, men en stark 9/10 i alla fall.

/
Shobe
lvl 9 Sith Inquisitor (assassin)

(Just nu är spelet såpass bra att jag tvivlar på om jag kommer att gå tillbaka till WoW, kanske inte ens när Panda-dimmorna släpps någon gång nästa år... kanske)

fredag 16 december 2011

Viktigt..?

Denna ständiga känsla av att inte riktigt duga som en är.

Speciellt vikten.

Som är helt normal.

Just nu väger jag ett par kilo mer än jag gjorde före A. Jag trivs egentligen riktigt bra i min kropp just nu (jämfört med tidigare). Känner egentligen inga behov av att plåga mig ner till pre-A-vikt just nu. Det finns annat att lägga tid och energi på. Som att leka med A. Eller baka (därav de extra kilona misstänker jag starkt).

Ändå ligger det något i bakhuvudet och gnager.

...duger inte... ...är inte attraktiv nog... ...är en besvikelse... ...måste prestera för att kompensera... ...ju mindre desto bättre... ...är bara speciell om jag är liten... ...duger inte.

Tänk om man kunde ta ledigt från sig själv ibland?

För egentligen trivs jag bättre med mig själv än jag gjort på mycket länge. För att det finns så mycket viktigare som är bättre att fokusera på.

måndag 14 november 2011

Om varför A får vara själv ett bra tag till.

Bebisar, bebisar. Överallt bebisar!

Inte utan att man (jag) blir lite småsugen på en till. De luktar ju så gott, och så är de ju så söta! (och goa, och fina och helt makalöst fantastiska)

Men det krävs inte mycket för att sansa mig igen. Hej verkligheten. A är den enklaste mest fantastiska ungen i världen, och jag är lat. Varför förändra ett vinnande koncept?
Jag vill åtminstone ha en tillsvidareanställning. Eller ok, jag borde skriva på det kontraktet i december. Men jag jobbar inom ett högrisk-område, alltså, arbetet är riskfyllt för ett embryo/foster. Flytt och lån inom det närmsta året, den ena är nog jobbig som den är även för en kvinna i sina bästa år, och den andra kanske inte skulle gå igenom med en till i familjen.

Men sen var det det där med förlossning... hurv. Nä, Där går gränsen, OM det blir någon fler någon gång i en avlägsen framtid (in a galaxy far far away, may the force be with you) så får J ta hand om den delen. Helst medan jag ligger på en strand under ett parasoll med en drink i handen.

söndag 23 oktober 2011

Flytt till Pandaria.

Inte är jag någon flitig bloggare (är jag ens en bloggare så glest som inläggen publiceras?). Men Nu kanske det blir saker att skriva om!

1: Flytt på gång igen. Eller VI har köpt en lägenhet!
2: Ny expasion till WoW annonserad, Mists of Pandaria. Tror inte att det kommer ut före flytten dock.

Angående nr 1, finns inte så mycket att säga än. Det blir en lägenhet på 98,9 m2. Det är ca ett år kvar till inflyttning (och betalning av jäääättemycket pengar). Totalt blir det min fjärde flytt sedan jag flyttade hemifrån. Men förhoppningsvis blir det inte så många flyttar efter denna "slutgiltiga".

Angående nr 2 så verkar det vara en expansion Heeeelt i min smak! Vem vet, jag kanske till och med börjar spela igen när den släpps. Pandor, gröna områden, aningen asiatiska inslag. Kan knappt bärga mig! Förmodligen hinner vi flytta och installera oss i nya lägenheten innan expansionen släpps. Blizzard har ju haft för vana att annonsera titlar och nyheter i god tid innan spelet ens är i närheten av släpp (hello diablo 3, jag pekar på dig). I väntan på Wrath of the Lich King så hann A både bli till och födas... men något sådant ska vi inte hitta på den här gången (även om det var ett perfekt nybliven-mamma-sysselsättning, sitta i datorstolen med bebis på magen och raida, endast med mat-och-byta-blöjor-pauser). =D

Jag tror redan nu att 2012 kommer att bli ett fantastiskt år (förutsatt att inte världen går under ;)

lördag 10 september 2011

Septembersol

Nu är det September. Sundsvallsflytten blev det inget av, tack och lov.

Njuter oerhört mycket av att få vara hemma med J och A på kvällar och helger. Helt plötsligt känns det som en mycket ljusare framtid med julmys och hemmastök.

Nu känns inte heller husplanerna så oerhört avlägsna heller. Inte i år, förmodligen inte nästa år heller. Men sen!

Frågan är bara hur jag ska lära mig att allt löser sig, Alltid.

söndag 28 augusti 2011

Var kom alla ungar ifrån?

Efter en kvälls blogghoppande kan jag konstatera följande*: Det är Väldigt många som är gravida just nu (eller nyligen varit).

Jag tror jag börjar förstå mekaniken bakom babyboomar. något slags grupptryck kanske? Eller prägling av alla dessa små (urgulliga) bebisar överallt. Lite som att "åh, titta, de har en liten en" i kombination med "och de också!" plus "men skulle det inte vara mysigt med en liten så YYY får en lekkamrat/ZZZ en lattekompis" gånger Samhällets Förväntningar.

Det är inte utan att jag börjar stångas med tankar jag inte är redo för.

* Det har inget alls att göra med att ordet gravid och tillhörande begrepp är trigger-ord för mig, ungefär som medeltid och discworld...

måndag 15 augusti 2011

Det där med att oroa sig.

Paniken börjar lägga sig nu.

Egentligen tror jag att jag lägger allt för mycket tid på att oroa mig. Men det är svårt att låta bli när jag är på väg mot något jag är så osäker på om jag kommer att trivas med resultatet, oavsett vad utfallet blir.

Nåja, hälften av problemen är lösta nu. Resten kommer nog att falla på plats med tidens gång. Förhoppningsvis redan i veckan?

Tänkte en stund att det är synd att man inte vet vad som kommer att hända i framtiden, men det är nog lika bra att vi inte vet.

Jag undrar hur gammal jag kommer att hinna bli innan jag inser att det inte är värt att oroa sig. Alltså att på riktigt förstå.

Förhoppningsvis har sommarens panik och ångest varit helt obefogat. Låt oss i alla fall hoppas på det.

söndag 7 augusti 2011

Skulle det vara så hemskt att vara arbetslös ett tag? Ofrivillig hemmafru? Panik, tänk om jag Aldrig får något jobb? Men det måste jag ju få, jag har ju lyckats få det två gånger hittills, på tre ansökningar. Och det var innan examen.

Annat var det förr, när man kunde vandra in till frukost och ha en anställning till lunch. Fast det där kan aldrig ha varit sant, det är nog i samma klass som att alla hade minst fem mil till skolan i snöstorm året om när de var små.

Egentligen skulle jag nog behöva en längre tids ledighet, arbetsbrist kanske inte är så farligt om man ser det från det hållet.

Det känns bara så surt att behöva ge upp en (Min!) tillsvidare-tjänst i främmande stad endast och bara för att jag inget boende kunnat hitta. Som ett misslyckande helt enkelt. Som att jag sviker mina plikter när jag inte kan hålla vad jag lovat (skrivit på anställningspapper och skickat in). Det är tungt att inte kunna prestera, när hela ens självkänsla sitter i prestationerna.

Egentligen vill jag kanske inte jobba i främmande stad, egentligen kanske det är till det bästa, egentligen kanske jag skulle bli mobbad på arbetsplatsen. Egentligen kanske jag skulle ha fått en lön, en sjukpenningsgrundande inkomst, ett golv att stå på.

Jag skulle ju tjäna pengar och börja spara till husköp. Kanske börja fundera på en M+J 2.0.

Jag skulle ju bli Vuxen!

tisdag 26 juli 2011

Beslutsångest

Jag undrar just hur mycket mer energi jag behöver lägga ner på projekt veckopendling för att på riktigt inse att beslutet kanske inte är det bästa.

Jagar lägenhet/bostad/lya/krypin nästan all min fritid. Det känns inte helt ok att börja arbeta på nya stället om dryga månaden utan att ha ett tak över huvudet förutom under arbetstid.

Jag hoppas verkligen att jag inte blir deprimerad.
Jag hoppas verkligen att alternativa arbeten infinner sig snarast.

Jag behöver verkligen de där lediga dagarna jag har tagit nästa vecka. De skulle behövas nu redan. Men snart har halva arbetsveckan passerat och då är det strax helg. På det lägger vi fyra och en halv dags ledighet. Jag ska inte göra någonting har jag tänkt.

Tills dess växer paniken.

tisdag 5 juli 2011

Man kanske skulle..?

Smider/odlar fantasier.

Vem vet, dessa kanske kan gå att genomföra.

Ingen brådska dock, inte riktigt framme än. Det är mycket annat som ska falla på plats först.

måndag 4 juli 2011

Grattis Pelle!

Välkommen till världen!

Det är inte utan att det suger till i magen, det är så fantastiskt.

Nästan-moster, det tycker jag mig ha blivit.
Nästan-kusin, det blev lilla A.

En månad för tidigt, men Jag hann i alla fall inte bli nervös, och det är ju en bra sak ;-).

Undrar vem som blir näst på tur, det finns några som kandiderar.

måndag 6 juni 2011

Avhandling eller avkomma? det är frågan...

Appropå livsmål.

Känner mig kluven. Jag vet inte riktigt vad det är jag vill och Varför.

Dels vill jag satsa på en akademisk karriär (eller i alla fall se hur utbildad jag kan bli) med målet att forska. Jag vill bli forskare helt enkelt. (magister, doktor, docent och professor.. here I go!). Det är ju så roligt att lära sig nya saker, att få dyka ner ordentligt i ett pyttelitet område. Nackdelen blir det här med att sälja in sin forskning till finansiärer... Kanske inte det lättaste med grundforskning. I och för sig kan en post-doc behöva göras utomlands... äh, senare problem.

Barndomsdrömmar. Eller kanske grupptryck? Eller kanske snarast en slags "jag vill också!". Det blir kanske lätt så när två av tre av mina nära vänner doktorerar..

Dels börjar jag fundera på om jag kanske vill ha fler barn istället. Ett i alla fall... De är ju så gosiga de där små filurerna. Om jag bara lyckas övertala J att föda nästa gång (appropå forskning...) orättvist det där.

söndag 5 juni 2011

Livsmål

Examen avklarad.

Tre (fyra) år av studier är till ända, arbetslivet hägrar.

Något mer måste man ju ha att sträva efter eller mot.

Något nytt.

Men vad? Mer utbildning?

Vad vill jag med mitt liv egentligen? Vad blir nästa livsmål? Vad hände med mitt förra livsmål? Vad Var mitt förra livsmål och varför känner jag att jag behöver ett nytt?

Vad skulle göra mig lycklig?

måndag 9 maj 2011

Jag tror inte på: astrologi

Astrologi är humbuget om att stjärnornas position påverkar händelser.

Stjärnornas position vid en händelse påverkar inte en annan händelse. Dessutom kan stjärnor i en stjärnbild befinna sig oerhört många ljusår ifrån varandra.

En stjärnbild är en godtyckligt sammansatt hop stjärnor som inte har någon inbördes påverkan på varandra och garanterat inte på händelser eller personligheter på oss som befolkar en ytterst liten planet.

Astronomi däremot är läran om rymden.

Att det ska vara så svårt för en del att hålla isär begreppen...

måndag 2 maj 2011

Plikten framför allt?

Var går gränsen?

Eftersom jag har barn är jag försörjningsskyldig tills barnet fyller 18 (eller 21 om barnet i fråga fortfarande går gymnasiet). Detta är något jag tar på allvar, barnets försörjning går framför allt.

Men är det att gå för långt att i stort sett flytta ifrån sagda barn för att trygga barnets liv och leverne? Det känns inte helt rätt att arbetspendla under småbarnsåren helt enkelt. Men vad är alternativet? Om det är det enda jobbet jag får? Det känns ännu värre att flytta hela familjen till en ort vi inte har någon koppling till överhuvudtaget och innan J har fått ett arbete på sagda ort.

Om det bara hade varit halva sträckan... Halva sträckan är möjligt att dagspendla på, men inte hela.

Om jag nu får jobbet vill säga.. Viss risk att jag tar ut segern/sorgen i förskott.

torsdag 7 april 2011

Ego insociabilis

Jag undrar just vem jag hade varit och hur mitt liv hade sett ut om jag varit aningen mer social.


Eller kanske.. jag undrar hur många vänner jag hade haft på facebook..

Just idag

Vill jag ha en större familj, men inte fler barn. Det känns så tomt vid köksbordet... Dags att bjuda vänner på middag tror jag.

lördag 2 april 2011

och vad fasen är det med layouten numera? Jag lyckas inte ens få till en radbrytning på rätt ställen (eller överhuvudtaget..)

Om kärnkraftverk

Jag är kluven till kärnkraft. På minussidan har vi ett miljöhot. På plussidan har vi en energikälla. Dessutom (och det är här mina kluvna känslor kommer in) är kärnkraftverk av en rätt gammal typ Oumbärliga för cancerdiagnostik. Det handlar om så kallad nuklearmedicin när en patient får ett radioaktivt spårämne injecerat i blodet och detta ämne sedan letar upp fysiologiskt aktiva kroppsdelar (som hjärta, njurar, cancertumörer). Patienten får sedan lägga sig i en gammakamera eller PositronEmissionsTomograf (PET-kamera) där kameran registerar sönderfall i kroppen. Fördelen med nuklearmedicin är att det går att avgöra om en ospecifik massa i kroppen är farlig eller ofarlig. Alltså om den ska behandlas eller ej. Nuklearmedicin har inneburit en enorm vinst i patientliv och överlevnad i cancer. Problemet är att för att kunna upprätthålla den nuklearmedicinska specialiteten behövs en viss typ av kärnkraftverk som kan producera Molybden99m, och denna typ av reaktorer är gamla. Det byggs helt enkelt inga nya i Europa. Det finns ett par nyare i USA (eller om det är Canada) samt att det finns några i ryssland. Problemet med dessa är avståndet. Avstånd är samma sak som tid. Tid betyder halveringstid, halveringstid innebär att materialet måste nå fram inom en viss tidsram för att vara arbetbart. Kort sagt, den Svenska cancervården BEHÖVER kärnkraftverk om inte diagnostiken och med den överlevnaden ska kliva tillbaka några deccenier.. Vill vi DET? Som jag ser det finns det två alternativ varav allmänheten inte är så bekanta med ett av dem. Antingen har vi kvar kärnkraften och canceröverlevnad, med risk för miljökatastrofer, Eller så avreglerar vi kärnkraften och med den avancerad cancerdiagnostik och behandling. Det finns ingen vinnare här.

I've got a baaaad feeling...

Svensk insats i Libyen.. Det kommer inte att sluta väl. Om det är rätt eller fel att delta? ...jag vet inte.

fredag 1 april 2011

Nameless

Jag är lite rädd för världen just nu. Folk tror verkligen på magi. Var är människors källkritik? Varför får man inte lära sig källkritik i grundskolan? On a more positive note, C-uppsatsen går framåt. Med nästan två veckor till inlämning känns det som att vi har kontroll på läget och jag ser fram emot en ledig helg.

onsdag 9 mars 2011

Saker jag inte tror på

Homeopati.

Som bygger på idén om att lika botar lika, samt att ju mindre mängd "aktiv ingrediens" desto starkare effekt.

Här behövs lite kemi-kunskaper. Mycket lite kemikunskaper.

Studie efter studie visar som man kan ana ingen annan effekt än placebo.

(Däremot en undran till de som tror att homeopati fungerar, var kommer vattnet ifrån? Hur kan man kontrollera att ett ämne är rent? Reningsverk någon?)

tisdag 8 mars 2011

Saker jag inte tror på

Biodynamiskt odlande

jag tror inte att en nergrävd ko-skalle gör vetet extra bra.

Men rackarns vad snygg design Saltå har på sina produkter.

söndag 6 mars 2011

10^23 och ssk.

Efter att ha läst ett inlägg om att homeopati skulle nämnas i kurslitteratur till sjuksköterskeprogrammet så måste jag nog lägga till att även i en bok om läkemedelsberäkning figurerar exempel på homeopatiska medel. Tyvärr minns jag inte i vilken bok exemplet härrör, men jag blir lite irriterad att sådant förekommer när det på utbildningen hela tiden tjatas om vikten av att arbeta efter evidens och beprövad erfarenhet. Uppenbarligen granskar de inte litteraturen tillräckligt noga för att hålla sina egna fötter torra. Synd att jag inte har tid att ta upp det med programansvarige.

Men jag är inte ett dugg förvånad egentligen. Det är så mycket annat flum i utbildningen att jag får klåda.

Tur för mig att jag ändå läste till röntgensjuksköterska och i alla fall fick ett par extra konkreta ämnen och slapp de värsta flummerierna.

Strålningsfysik - ja tack.
Människans livsåskådning (förtäckt kristendomslära) nej tack.

OM ovan nämnda kurs ändå hade nämnt att det faktiskt finns personer som Inte är gudstroende hade jag kanske kunnat ta kursen på allvar. Jäkla slöseri med studiemedel är vad det är. 10 poäng (15 hp) har jag för mig att det var, minns inte speciellt mycket annat än att jag störde mig enormt på att vi hade flera föreläsningar om kristendomen, en föreläsning som skulle täcka in resterade världsreligioner samt icke religiösa livsåskådningar. Nu i efterhand är jag osäker om ateistiska filosofier ens nämndes...

fredag 28 januari 2011

Jakten på den Perfekta Datorn (uppdatering)

Nu har jag bestämt mig och beställt en Asus UL30VT-QX008V.
För att väga 1,5 kg och kosta relativt lite (~5kkr) så har den en fantasiskt prestanda, bättre än de andra varianterna jag kikat på. Ett grafikkort som i alla fall orkar med lite enklare spel (som StarcraftII, WoW etc, inte Crysis). Plus en uppgiven batteritid på 10 timmar.

Dessa två egenskaper samt att det inte blev mer än 500kr dyrare än de andra modellerna avgjorde det hela. Nu är det bara att vänta på beställningshantering samt den obligatoriska vänte-veckan i Ånge.

Jag håller tummarna!

Jakten på den perfekta datorn (igen)

Efter att ha funderat och tittat runt så har jag nu äntligen bestämt mig för vad jag vill ha för utrustning. Det blir en kombination av en lätt men behagligt stor laptop (Asus UL30A-QX386V) samt en begagnad stationär spelburk (som självklart skall användas till annat också, som att se lite på film, eller .. eh.. skriva c-uppsats... i alla fall en gång).

Nu återstår bara finansieringen av ovan nämnda maskiner. Kanske ska satsa på en i taget känns det som. Då är bara frågan vilken som är mest akut för tillfället.

Laptopen behöver jag arbeta in mig på lite för att vara helt bekväm i samband med att uppsatsskrivandet drar igång om ett par veckor, så den borde jag beställa pronto.

Spelburken känns också som att jag vill ha snart, det känns som att det börjar bli dags att få se lite roligare inställningar i mina favoritspel än lägsta upplösning på *allt* för att det ska bli spelbart.

Så frågan är, ska jag vara en duktig flicka och beställa arbetsdatorn först eller ska jag passa på att få spela lite medas tid finnes? (sommaren gör mig lite nervös...)

tisdag 25 januari 2011

Jakten på den perfekta väskan

Jag tog en sväng förbi staden idag och passade på att kika in i några butiker för att se om innehållet uppdaterats sedan jag senast letade efter väskor. Det hade det.

På första butiken (en sportbutik) finns det en stor mängd ryggsäckar som nästan alla är kompatibla med laptops, ett par såg nästan helt perfekta ut. Dessutom har det dykt upp ett gäng billiga väskor som ser perfekta ut som skötväskor, en jakt jag hade för ett par år sedan. Så dags nu.

På nästa butik (ok, varuhus..) har de fått in massor med nya roliga saker, bland annat ugnsformar med lite roliga mönster, men det var inte det jag ville skriva om. Där hittade jag Äntligen Den Perfekta Handväskan/netbookväskan!!

Jag hade allra hellst sett att den var i läder/skinn (för hållbarhetens skull) men riktigt så roligt ska vi inte ha det. Den var å andra sidan rätt billig. En Enkel, stilren (om man tar bort tofsarna) axelremsväska med två större fack och två dragkedjeförsedda innerfickor. Perfekt att ha lilldatorn i den ena och handväskegrejset i den andra delen av väskan.

Eftersom min asus eee 901:a har rymligt med plats i väskan så tror jag att även större maskiner får plats, men 11 tum är nog i övre gränslandet och nosar. Men den är perfekt till 9-tums-datorer i alla fall, och det var ju det jag var ute efter.

Jakten på den Perfekta Datorn fortsätter.

Jakten fortsätter.

Idag har jag varit på ett flertal butiker som tillhandahåller datorer för försäljning och klämt och kännt lite på utbudet.

Jag är lika rådvill som senast.

Men ett par planer börjar utkristallisera sig:

1) Först en laptop på ca 14 tum och max 2 kg, med hyfsad prestanda (ska gärna klara lite StarCraftII på i alla fall lägsta grafikinställningarna). Inget spelmonster alltså.
Sedan en bra stationär speldator för hemmabruk (inte för att jag har så mycket speltid längre). Totalt lär det nog gå på ungefär 12k.

eller...
2) Satsa allt krut på en ordentlig spel-laptop (kommer att gå på mer än 3 kg som det ser ut) och leva med min nuvarande netbook. En semi-stationär lösning helt enkelt. Kostar också kring 12k.

eller...
3) Om någon kommer med något bättre förslag som kombinerar skrivande/surfande på lätt modul med prestanda för högupplöst WoW... och många spelare samtidigt utan lagg.

söndag 23 januari 2011

Jakten på den Perfekta Datorn

Istället för att komma hem med en perfekt skolväska så "råkade" jag gå förbi dator-avdelningen på den stora elektronikkedjan..

Jakten fortsätter

Efter att ha blivit påmind om att jag behöver uppgradera datorparken hemme (vi har 4 fungerade och en trasig dator hemma) så inser jag att den perfekta datorn inte heller är så lätt att hitta.

Hej sponsorer, jag kan tänka mig testa alla möjliga olika datorer, både PC och Mac om ni skickar några exemplar till mig, Jag lovar att testa grundligt!

Det jag känner att jag behöver är inget som ryms i en enda dator egentligen, ens om man går upp på de Riktigt Dyra Datorerna (RDD).

  • Dels vill jag ha en bra speldator, en som kan tänkas hålla några år prestandamässigt (min nuvarande spelburk har jag haft i ca 5 år hittils, men det börjar kännas att den har några år på nacken trots de årliga omformateringarna). (Grafikkort, ram, dualcore/quadcore)
  • Dels vill jag ha en bra arbetsdator till kommande uppsatsskrivande. (Windows 7 el motsvarande)
  • Dels vill jag ha en bärbar dator som är bättre än min nuvarande netbook (minst 11 tums skärm, men kanske inte 17).
  • Dels vill jag ha en Lätt bärbar sak (om den väger mer än 2 kg så kommer jag inte att orka ta den med mig)

De alternativ jag tittat på faller alltid på vikten. Det verkar inte vara kompatibla krav jag ställer. Prestandamässiga gralen är en Alienware (RDD) laptop, men den väger 5 kg (är det ens en laptop då?) dessutom kostar den närmare 50kkr.

De riktiga lättviktarna å andra sidan har för dålig prestanda eller är lika små som den netbook jag redan har. Den enda som passar in på vikt-kravet är egentligen en Macbook Air också det en RDD, fast inte lika dyr som alienware... Faktiskt nästan billig i jämförelse.

Ergo: Jag behöver en ny spelburk och en Macbook Air.
Ergo: Dyrt. Oavsett hur det modelleras.

Eller har jag missat en bra, lätt, stabil och billig laptop någonstans? Gärna med medföljande bra väska.

lördag 22 januari 2011

Jakten på den Perfekta (skol)Väskan

Tar aldrig slut.

Numera är mina behov av en väska att den ska rymma:
Minidatorn m. tillbehör
Kollegieblock och pennor
Lite smått handväske-krafs
En matlåda

... och Inget mer! Det blir så tugnt om den rymmer mer än så, för alltid är det Något som "kan vara bra att ha", till exempel extrakläder till A eller varför inte en atlantångare, och det som ryms åker med av bara farten.

Dessutom ska väskan vara godtagligt snygg. Inte för stor, inte för dyr, inte nödvändigtvis ändamålsenlig datorväska (de brukar inte kvalificera in på Något av ovan nämnda krav).

Men vem vet. Nu blir det i alla fall en promenad till en stor elektronikkedja i närheten som händelsevis råkar marknadsföra datorväskor.

Egentligen vill jag ha en snygg ryggsäck. Man tänker ju på ergonomin. Speciellt när man åker buss.

lördag 15 januari 2011

udda fågel.

Jag har upptäckt att det enklaste sättet att få folk att höja på ögonbrynen är att berätta att jag spelar datorspel. Lägger jag dessutom till att jag tränar kampsport så ser jag att jag (medvetet eller omedvetet) blir förpassad till kategorin Konstig. Det händer till och med att personer jag möter lägger huvudet på sned och verkar tänka: Men lilla gumman då, är du inte riktigt normal?

Speciellt märker jag detta på kvinnor i äldre medelåldern. Män reagerar snarast med att låtsas vara intresserade, eller ge intrycket av att jag är inne och klampar på deras territorie, get out please.

Fast för att ge ett mer balanserat perspektiv så händer det inte speciellt ofta. Å andra sidan så berättar jag inte att jag spelar till alla jag möter heller. Vill jag slippa bli ihågkommen som den konstiga lilla tjejen så säger jag bara att jag är gift och har barn, och på fritiden läser jag böcker eller leker med A. Det är väl det jag oftast säger om jag ska vara helt ärlig. Orkar inte möta blickarna hela tiden.

Undrar just om det någonsin kommer att bli, kanske inte normalt, men i alla fall inte onormalt att spela datorspel om man inte är man?

söndag 9 januari 2011

Förhoppningar

Det verkar som att 2011 kommer att bli ett bra år för många jag känner.

Med tanke på dagens datum, och alla glada nyheter hittils så tror jag inte att året kommer att bli så hemskt alls.

Men det är inte utan att man själv blir lite avis på en del av (ok, alla) de glada tilldagelserna. Inte missunsam för fem öre, men glad. Gårdagskvällen var en bra kväll, jag var riktigt glad i flera timmar, det gjorde inte ens något att A behagade vakna och vara uppe dryga timmen vid midnatt.

Får se hur året utvecklar sig här hemma. Hyser vissa förhoppningar.

torsdag 6 januari 2011

Amplitudskillnad.

Vi har utvärderingsformulär som ska fyllas i under varje praktikplacering där man ska skatta sig själv och sin utveckling under praktikens gång enligt en del kategorier. Jätteroligt arbete... Jag Kan verkligen inte skatta mig själv objektivt, det där dokumentet är helt värdelöst för en sådan som mig, jag bara gissar vad som borde stå där och försöker fylla i det så gott det går.

Jag tror att jag har skrivit om det här förut, men det är ett för mig ständigt återkommande problem.

Jag måste jobba på min självkänsla. Den borde inte vara och kräla med odjuren i bottenslammet, men det är den.

Självförtroendet ligger å andra sidan nästan obehagligt högt. Det är uppe bland trädtopparna normalt sett.

Jag Vet att jag Kan... allt (där har vi självförtroende-delen). Men det är lite jobbigt att hela tiden mäta mitt värde efter mina prestationer (där är självkänsledelen). Det sjukaste tror jag dessutom är att när jag väl lyckas bra med något så kan jag fortfarande inte ta åt mig att det är bra. Att jag duger. Att jag faktiskt ÄR bra på det jag tror mig vara bra på. För någonstans så måste jag ju ha fel, jag kan ju inte vara bra på något som inte är rent konkret mätbart. Knappt ens det egentligen.

Kombinationen av de båda gör mig aningen sårbar. Jag skulle behöva aningen mer balans mellan de båda. Och då kanske främst att höja självkänslan en bra bit, även om det skulle innebära att jag blir aningen odräglig, så länge jag slipper bryta ihop varje gång någon ifrågasätter mina prestationer.
Eller i alla fall sluta ge upp när jag ser att jag kommer att misslyckas,
eller kanske i alla fall sluta kräva perfektion av mig själv, när jag ser att andra inte kräver det av sig själva.
Kanske sluta jämföra mig med alla andras bra sidor* (där jag liksom missar att de har andra sidor).
Kanske sluta tävla mot alla i alla kategorier, jag kommer aldrig att bli bäst på allt (men utan att helt ge upp och krypa ner i ett hål).

Någon som har något bra tips?

* Alla andras bra sidor: Där man bara ser kombinationen Person A:s snygghet, Person B:s sinne för inredning, Person C:s engagemang, Person D:s intellekt, Person E:s humör, Person F:s talang, men liksom missar att det inte är En individ det handlar om utan en grupps samlade tillgångar man tävlar mot. Lätt att tävla mot Frankensteins monster liksom..

Tidsbrist. Imaginär sådan.

Det är lite lustigt att jag känner av tidsbrist trots att jag inte har någonting att göra idag. Jag är helt och hållet ledig, utan några egentliga krav på mig den här helgen. Men jag känner mig fortfarande uppjagad. Visst börjar praktiken igen på måndag med sista praktikveckan innan C-uppsatsen, men jag har haft jullov, jag borde vara avstressad.

Det kanske är rapportens fel. Den jag känner på mig att jag inte kommer att bli godkänd på, den som jag känner att jag måste sätta mig med och reda ut, fixa språkmässiga brister och putsa till. Kanske peta in en till artikel när jag ändå håller på. Och så var det ju det här med muntlig presentation av densamma.

Ett senare problem.

Jag kanske borde leta reda på lite avslappningsövningar.

lördag 1 januari 2011

Året som gick

Tänker jag inte alls skriva om, det har redan alla andra gjort.

Däremot kanske jag kan få yppa lite förväntningar/förhoppningar om året i vardande.
1) Jag tror/vill/hoppas att jag får ett jobb
2) jobb här med
3) och så lite jobb.
4) tänka sig, jobb på den här punkten också!
5) världsfred
6) lagoma mängder Pettson och Findus som Någon har fastnat för.
7) vågar jag ens skriva in körkort?
8) Fler vuxenpoäng kanske?

kort sagt: Jobb, fritid, familjen, mat och sömn. Inte nödvändigtvis i den ordningen.