Av Rachel Joyce.
Historiemässigt har den här boken ganska mycket gemensamt med En man som heter Ove, de handlar om äldre män som inte längre jobbar, som tvingas utanför sina invanda mönster. Men samtidigt är det två mycket olika böcker. Där Backman är rolig och underfundig, är Joyce bara en vanlig roman. Ok, men ganska intetsägande, om en man som av en slump bestämmer sig för att promenera hela vägen igenom England.
Vet knappt vad jag ska skriva om den. Den är i alla fall lättläst, så jag läste ut den på ett par dagar. Jag ångrar inte att jag läste den heller, men jag vet inte om den kommer att lämna så mycket tankespår efter sig. Kanske lite att bara lämna allt och gå iväg någonstans bara för att. Det är faktiskt ganska lockande...
En bra semesterbok kanske, den har korta kapitel, och en handling som är enkel att hänga med i. Lite förutsägbar kanske.
Men allt som allt.
3/5.
måndag 29 juli 2013
torsdag 25 juli 2013
Bokblogg del 12: En man som heter Ove
Av Fredrik Backman.
Ända sedan sagda man skrev ett inlägg på sin blogg om en kvinna i en grön bil, har jag följt sagda blogg (Fredrik.cafe.se). Det är en fantastisk blogg, om livet i allmänhet. Eftersom jag tycker mycket om Fredriks sätt att skriva på bloggen var jag rätt sugen på att läsa en av de första böcker han producerat.
Jag blev inte besviken alls faktiskt. En man som heter Ove har allt, den är rolig, sorglig och fylld med hopp. Ove själv är en man som har principer, kör Saab, tycker mindre om katter och folk. Vi får följa Ove igenom hela livet, med glädje och sorg. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om boken utan att avslöja för mycket. Men jag har definitivt planer på att läsa de andra böckerna som FB publicerar.
Jag är lite sugen på att sätta 5/5, men det fanns ingen teckning i boken, vilket drar ner betyget till 4,5/5. För sådär kan man ju inte Juha det.
4,5/5.
Ända sedan sagda man skrev ett inlägg på sin blogg om en kvinna i en grön bil, har jag följt sagda blogg (Fredrik.cafe.se). Det är en fantastisk blogg, om livet i allmänhet. Eftersom jag tycker mycket om Fredriks sätt att skriva på bloggen var jag rätt sugen på att läsa en av de första böcker han producerat.
Jag blev inte besviken alls faktiskt. En man som heter Ove har allt, den är rolig, sorglig och fylld med hopp. Ove själv är en man som har principer, kör Saab, tycker mindre om katter och folk. Vi får följa Ove igenom hela livet, med glädje och sorg. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om boken utan att avslöja för mycket. Men jag har definitivt planer på att läsa de andra böckerna som FB publicerar.
Jag är lite sugen på att sätta 5/5, men det fanns ingen teckning i boken, vilket drar ner betyget till 4,5/5. För sådär kan man ju inte Juha det.
4,5/5.
onsdag 17 juli 2013
Bokblogg del 11: Emelie & the Hollow World
Av Martha Wells.
Det här är ett tips från en av mina favoritpodcaster, SF squeecast. Den känns helt klart som en YA bok, men vem bryr sig om sådant nuförtiden?
Vi får följa huvudpersonen Emelie, som rymmer hemifrån sin morbror för att fly från missförhållanden. Hon har tänkt att smita ombord på ett fartyg som ska föra henne till sin kusin i en hamnstad en bit bort, men efter att ha insett att hon inte har råd med biljetten bestämmer hon sig för att smita ombord. Det går väl lite sådär kan man väl säga, och äventyr följer.
Det här är ett äventyr i steampunk med tydliga kopplingar och nickningar till Jules Verne. Magi, mystiska varelser och en ihålig jord står på menyn.
Boken känns som den först i en serie, för slutet känns lite avhugget, man får inget riktigt avslut på historien, det känns som att det fattas något av substans.
Men blir det ingen uppföljare så kan jag leva med det.
3,5/5
Bra men inte så uppslukande som jag förväntat mig.
Det här är ett tips från en av mina favoritpodcaster, SF squeecast. Den känns helt klart som en YA bok, men vem bryr sig om sådant nuförtiden?
Vi får följa huvudpersonen Emelie, som rymmer hemifrån sin morbror för att fly från missförhållanden. Hon har tänkt att smita ombord på ett fartyg som ska föra henne till sin kusin i en hamnstad en bit bort, men efter att ha insett att hon inte har råd med biljetten bestämmer hon sig för att smita ombord. Det går väl lite sådär kan man väl säga, och äventyr följer.
Det här är ett äventyr i steampunk med tydliga kopplingar och nickningar till Jules Verne. Magi, mystiska varelser och en ihålig jord står på menyn.
Boken känns som den först i en serie, för slutet känns lite avhugget, man får inget riktigt avslut på historien, det känns som att det fattas något av substans.
Men blir det ingen uppföljare så kan jag leva med det.
3,5/5
Bra men inte så uppslukande som jag förväntat mig.
fredag 12 juli 2013
Bokblogg del 10: At home, a short history of private life
Av Bill Bryson.
Jag kom på att jag ville läsa den här efter att jag läst en av hans andra böcker, en kortfattad historik över nästan allting, eller a short history of nearly everything.
Jag tycker om Brysons sätt att skriva, det är något väldigt trevligt med det lättsamma, ganska lättlästa och definitivt intressanta han beskriver i hans böcker. I alla fall i de två jag läst hittills.
Han har tidigare skrivit en hel del reseskildringar, och dessa ska jag garanterat leta reda på och sluka.
Så, till boken i fråga. "A short history" är gravt missvisande, boken är över 600 sidor lång, plus referenslista och register. Totalt ca 700 sidor. 700 sidor som visserligen tog en del tid att läsa, men jag njöt nästan varje sekund (vissa grafiska beskrivningar undantaget, det finns en begränsning i intresset för avfallshantering pre avloppssystem).
Boken är planerad efter och följer ritningen till en gammal prästgård i England, i vilken Bill Bryson faktiskt bor. Olika teman följer på olika rum, entrén till exempel handlar en del om hur människan började bo i samhällen, och hur skara brae på Orkney upptäcktes och nästan förstörde.
Nackdelar med boken är samtidigt den lite lättsamma tonen kring hur personer beskrivs, och hur deras personligheter och humör karaktäriseras. Det känns väldigt ovetenskapligt. Men, det är en populärvetenskaplig bok, det är inte meningen att det ska vara extremt noggrant.
All in all. 4/5.
Jag kom på att jag ville läsa den här efter att jag läst en av hans andra böcker, en kortfattad historik över nästan allting, eller a short history of nearly everything.
Jag tycker om Brysons sätt att skriva, det är något väldigt trevligt med det lättsamma, ganska lättlästa och definitivt intressanta han beskriver i hans böcker. I alla fall i de två jag läst hittills.
Han har tidigare skrivit en hel del reseskildringar, och dessa ska jag garanterat leta reda på och sluka.
Så, till boken i fråga. "A short history" är gravt missvisande, boken är över 600 sidor lång, plus referenslista och register. Totalt ca 700 sidor. 700 sidor som visserligen tog en del tid att läsa, men jag njöt nästan varje sekund (vissa grafiska beskrivningar undantaget, det finns en begränsning i intresset för avfallshantering pre avloppssystem).
Boken är planerad efter och följer ritningen till en gammal prästgård i England, i vilken Bill Bryson faktiskt bor. Olika teman följer på olika rum, entrén till exempel handlar en del om hur människan började bo i samhällen, och hur skara brae på Orkney upptäcktes och nästan förstörde.
Nackdelar med boken är samtidigt den lite lättsamma tonen kring hur personer beskrivs, och hur deras personligheter och humör karaktäriseras. Det känns väldigt ovetenskapligt. Men, det är en populärvetenskaplig bok, det är inte meningen att det ska vara extremt noggrant.
All in all. 4/5.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)