torsdag 6 januari 2011

Amplitudskillnad.

Vi har utvärderingsformulär som ska fyllas i under varje praktikplacering där man ska skatta sig själv och sin utveckling under praktikens gång enligt en del kategorier. Jätteroligt arbete... Jag Kan verkligen inte skatta mig själv objektivt, det där dokumentet är helt värdelöst för en sådan som mig, jag bara gissar vad som borde stå där och försöker fylla i det så gott det går.

Jag tror att jag har skrivit om det här förut, men det är ett för mig ständigt återkommande problem.

Jag måste jobba på min självkänsla. Den borde inte vara och kräla med odjuren i bottenslammet, men det är den.

Självförtroendet ligger å andra sidan nästan obehagligt högt. Det är uppe bland trädtopparna normalt sett.

Jag Vet att jag Kan... allt (där har vi självförtroende-delen). Men det är lite jobbigt att hela tiden mäta mitt värde efter mina prestationer (där är självkänsledelen). Det sjukaste tror jag dessutom är att när jag väl lyckas bra med något så kan jag fortfarande inte ta åt mig att det är bra. Att jag duger. Att jag faktiskt ÄR bra på det jag tror mig vara bra på. För någonstans så måste jag ju ha fel, jag kan ju inte vara bra på något som inte är rent konkret mätbart. Knappt ens det egentligen.

Kombinationen av de båda gör mig aningen sårbar. Jag skulle behöva aningen mer balans mellan de båda. Och då kanske främst att höja självkänslan en bra bit, även om det skulle innebära att jag blir aningen odräglig, så länge jag slipper bryta ihop varje gång någon ifrågasätter mina prestationer.
Eller i alla fall sluta ge upp när jag ser att jag kommer att misslyckas,
eller kanske i alla fall sluta kräva perfektion av mig själv, när jag ser att andra inte kräver det av sig själva.
Kanske sluta jämföra mig med alla andras bra sidor* (där jag liksom missar att de har andra sidor).
Kanske sluta tävla mot alla i alla kategorier, jag kommer aldrig att bli bäst på allt (men utan att helt ge upp och krypa ner i ett hål).

Någon som har något bra tips?

* Alla andras bra sidor: Där man bara ser kombinationen Person A:s snygghet, Person B:s sinne för inredning, Person C:s engagemang, Person D:s intellekt, Person E:s humör, Person F:s talang, men liksom missar att det inte är En individ det handlar om utan en grupps samlade tillgångar man tävlar mot. Lätt att tävla mot Frankensteins monster liksom..

Inga kommentarer: